Kronärtskocka

Den är sig själv nog, kronärtskockan, grönsakernas primadonna. Servera den nykokt och den behöver inte mer sällskap än rört smör och salt. Eller prova att grilla eller ugnsbaka den, insvept i folie.

Kronärtskockan förgyller festen, dels för att den ser så praktfull ut och dels för att den är trevligt pysslig och tidsödande att äta. Den kan bli maträtt och serveringskärl i ett. Gröp ur den tillagade skockan i mitten och du får en skål för såsen, exempelvis en hollandaise eller crème fraiche med färska örter.

Kronärtskockornas innersta, hjärtana, som säljs inlagda på burk, används i sallader, grytor, soppor och givetvis pizzaklassikern Quattro Stagioni. Eller som tapas. Prova att marinera i champagnevinäger, rapsolja, vitlök, vatten och sambal oelek och ät med rostade pinjenötter. Medelhavet känns nära …

I Spanien friterar man hjärtana i olja och äter med flingsalt. Här är kronärtskockan en stor delikatess med ursprungsskyddade geografiska odlingsområden, denominación de origen. Botaniskt liknar kronärtskockan en tistel och det vi äter är blomknoppen, innan den öppnar sig och blommar med blåvioletta blommor.

Från stammen går grova trådar upp i skockans botten. För att slippa dem ska man bryta av stammen, inte skära av den. Bänd försiktigt, vrid en bit, bänd igen och fortsätt hela vägen runt. Till slut lossnar stjälken och de grövsta trådarna följer med.

Kronärtskockan kan odlas i Sverige, men det är en tidsödande process. En primadonna kräver helt enkelt mycket uppmärksamhet.

Av Lisbeth Lundahl

Mer kronärtskocka!